Grönlandskrisen mellan USA, Grönland, Danmark och EU kan komma att gå till historien som ögonblicket då den regelbaserade världsordningen började vittra sönder. Även om den omedelbara krisen kring Grönland nu är över, tycks de flesta vara överens om att de senaste veckornas amerikanska agerande visat hur hastigt världen förändras – och hur viktigt det är att vara beredd på fortsatt turbulens.

Den snabba upp- och nedtrappningen kring Grönland har gett många européer whiplash. Den geopolitiska osäkerheten hade redan ökat, men EU:s ledare och allierade inom Nato tvingades definitivt att vakna upp när Donald Trump nyligen gjorde klart att han kunde vara beredd att ta till både ekonomiska och militära medel för att ta över Grönland. Detta ses av många bedömare som en ny verklighet, som såväl företag som politiker kommer behöva navigera ännu mer varsamt i.

Kanadas premiärminister Mark Carney höll under veckan ett mycket uppmärksammat tal i Davos där han beskrev händelserna på sistone som en ’vändpunkt för Kanada och för världen’, ’en reva i världsordningen, slutet på en fin historia och början på en brutal verklighet där geopolitik mellan stormakter inte har några begränsningar’.

Donald Trump hotade exempelvis de åtta länder som deltog i en viktig militärövning på Grönland, däribland Sverige, med extra handelstullar på 25 procent. EU lyckades dock hålla en enad front i frågan om motåtgärder och hotade med att ta till sin egen handelsbazooka. Kanske var det detta som fick Trump att backa, för när han anlände till Davos försäkrades att han varken skulle ge sig på Grönland militärt eller införa nya tullar.

Innehållet i det ramverksavtal kring Grönland som Trump nämnde i Davos, och vad nästa steg kan bli, är än så länge höljt i dunkel. Den gångna veckans händelser har visat att Europa kan stå starkt och gå vinnande ur en situation när man verkligen går samman med gemensamma krafter. EU vaknar nu upp till en ny verklighet och många bedömare menar att effekterna kanske inte märks direkt, men att den senaste veckan ändå har förändrat synen på USA som partner.

Regeringens ton har under veckan blivit alltmer kritisk gentemot USA. Statsminister Ulf Kristersson menade att det viktigaste just nu är att återfå en vettig samtalston mellan Danmark och USA, få ett stopp på hoten och klargjorde att Sverige aldrig kan acceptera utpressning. Vice statsminister Ebba Busch sade till CNN (i Davos) att även om krisen är avvärjd, så har förtroendet för USA skadats.

De tydligaste ekonomiska effekterna av den ökade geopolitiska osäkerheten och USA:s agerande har hittills varit en försvagad dollar, ökad börsvolatilitet och ett guldpris som nått rekordnivåer. Denna osäkerhet minskar finansminister Elisabeth Svantessons handlingsutrymme, eftersom en konjunkturvändning riskerar att skjutas på framtiden. Därmed blir det också en mer påtaglig inrikespolitisk fråga, och Svantesson har varit en av de mest högljudda kritikerna i regeringen mot Trumps agerande.

Sveriges starka exportberoende är avgörande för landets välstånd; över hälften av BNP skapas genom handel med omvärlden. Det innebär samtidigt en hög sårbarhet för internationella konjunktursvängningar, och en av Sveriges viktigaste exportmarknader är just USA.

Med all denna extrema osäkerhet – hur bör företag tänka kring geopolitiska effekter och kommunikationen kring dem? Några generella råd inför 2026 är att:

• I en tid av ökad osäkerhet och oro är det viktigt att internkommunikationen fungerar väl och skapar engagemang hos medarbetarna. Vid exempelvis kvartalsrapportering eller andra viktiga nyheter är det värdefullt att förbereda budskap som också relaterar till det ekonomiska och geopolitiska läget och tydliggör hur företaget påverkas.
• Budskapen behöver kunna anpassas efter utvecklingen i omvärlden, men det är samtidigt klokt att undvika alltför snabba reaktioner. I vissa lägen kan det vara bättre att avvakta än att kommentera effekterna av något som ännu inte inträffat.
• Politiska ställningstaganden bör undvikas om de inte är noggrant förankrade både internt och externt – till exempel med styrelse, ägare och samarbetspartners. Otydliga eller obalanserade uttalanden kan leda till oönskade konsekvenser.
• Budskap i geopolitiska frågor bör samordnas mellan kommunikation, IR och andra relevanta funktioner, och det bör vara tydligt vem som får uttala sig och i vilken roll. Kritiska uttalanden som riktas mot ett visst land kan få långtgående negativa effekter.